Blasé

Jag har några gånger fått frågan hur det känns att gå tillbaka till jobbet igen. Det enkla och korta svaret är att det känns "sådär".

Det långa svaret är lite mer komplicerat. Man har ju hela tiden vetat att man ska tillbaka till jobbet förr eller senare och att skjuta på det gör inte det hela lättare eller roligare. Därför är det bara att ta sig i kragen och gå dit och se hur det känns.

Att komma till jobbet och kollegor igen känns rätt ok. Lite nervöst är det att möta folk och deras reaktioner/frågor (eller frånvaron av dem) men det gick bra förra gången så det ska nog gå bra nu också.

Att jobba däremot känns inte alls lika lockande. Jag satt och funderade på ett passande ord för hur jag känner inför det och ordet "blasé" kändes passande. Enligt ordboken i datorn betyder det:

indifferent, unconcerned, uncaring, casual, nonchalant, offhand, uninterested, apathetic, unimpressed, unmoved, surfeited, jaded, unresponsive, phlegmatic; informal laid-back.

Att det känns så beror mycket på att det inte var så här livet skulle vara just nu. Siktet var inställt på ett helt annat liv och nu när det är borta känns bland annat jobbet rätt meningslöst. Sen bidrar också arbetsuppgifterna till viss del får jag lov att erkänna. Från augusti förra året till första veckan i januari jobbade jag i ett projekt och har nog aldrig haft så kul på jobbet tidigare. Det var 1 uppgift att fokusera på och det var otroligt roligt. Jag har inte något sånt när jag kommer tillbaka och det gör väl inte att man längtar mer. Dock måste jag säga att jag fått välja mycket själv vad jag vill göra (det var innan detta hände) så egentligen ska jag inte klaga, det är bara det att sysslan innan var så himla rolig att det blir svårt att toppa.

Nu vet jag att det blir bättre när man är på plats och med tiden men just nu känns det mest blasé.

Samtidigt vill jag passa på att säga att jag nu förstår varför alla säger att det är viktigt att inte vänta för länge med att gå tillbaka till jobbet. Dels för det sociala men också för att man faktiskt vänjer sig rätt fort med att inte behöva jobba. Särskilt om man känner sig blasé eller liknande inför jobbet. Har man inte barn, bor i villa och/eller väldigt dyra vanor kan man ändå leva rätt bra på pengarna man får som sjukskriven. Vad jag menar är att pengarna i sig inte är största anledningen till att gå tillbaka till jobbet för man går runt på det man får som sjukskriven. Inte för en längre period såklart men jag skulle lätta kunna låta bli att jobba nån månad till utan problem.

Och eftersom jag känner så vet jag att det enda rätta är att gå till jobbet vilket jag kommer göra imorgon.