Mer om vardagen

Nu har gått ytterligare några dagar och även om det är mycket upp och ner har det värsta lagt sig börjar det kännas som. Vissa delar i vardagen börjar kännas helt ok men vissa tankar snurrar fortfarande i huvudet.

När är det ok att vara sig själv igen? När kan man börja med sina smaklösa skämt igen? Nu känns det som man håller igen med dem i ren respekt för barnet. För att inte ha kommit vidare för fort och för att inte vara för smaklös mitt i allt som hänt.

Det som jag tror oroar mig mest är när vardagen tagit över helt hur det blir då? Nu har jag och Johanna umgåtts, gråtit, pratat och berättat massa historier ur våra liv på ett sätt som aldrig tidigare vilket varit riktigt skönt. Det vore riktigt synd om allt blev så vardagligt att vi slutar med det. Jag hoppas verkligen detta kan leda till något positivt.

Imorgon ska vi i alla fall göra lite vardagliga saker. Vi ska till Folksam på försäkringsrådgivning. Det hade vi planerat att göra sen tidigare mycket med tanke på det kommande barnet men även om allt inte gick vår väg gör vi detta nu ändå. Trots allt får man ju hoppas det blir ett barn längre fram.

Vi ses på jobbet på måndag!