Imorgon ska jag tillbaka till jobbet igen och om jag ska vara helt ärlig ser jag inte alls fram emot det. Mest för att jag känner mig ofokuserad på just jobbet, det känns oviktigt för tillfället eftersom jag mest går och oroar mig för om allt med barnet ska gå bra denna gång. Just därför är det väl egentligen bara bra att jag går till jobbet för att få något annat att tänka på och väl där kommer det nog kännas bra men just nu känns det mest pest och pina.
En sak jag faktiskt ser fram emot imorgon på jobbet är att för första gången på flera månader få äta lurre med Petter! Han är tillbaka till jobbet efter en lång föräldraledighet. Får se hur mycket lurre det blir med Petter sen framöver för jag är orolig att han fastnat i matlådeträsket...
Varför?
-
Hur är det möjligt att allt som annars aldrig brukar hända händer just när
man behöver lite sömn som mest?
Efter att ha nattat Ina på luftmadrassen vid ...
19 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar